The woman has gone to Southafrica!

(Jag är virrig, det är därför det är så.. virrigt skrivet, ehe. Jag förväntar mig inte att ni ska se något sammanhängande, för det finns inget som är sammanhängande i det här inlägget.)


Alltså.Kära nån.Sydafrika.Crazy långt från Sverige.Det är helt.. sinnessjukt.
Eller, det går inte att riktigt förklara med ord hur.. ja, hur det är!
Det är sjukt jobbigt. Fast kul för henne, verkligen. Skönt att hon fick åka, trots allt. Det är rätt nice. Trots allt.
Jag kommer på massa saker hela tiden som jag vill säga, men sen kommer jag på att, just ja! Hon är ju i Sydafrika, och där lär hon ju knappast inte höra. Varken via telefonsamtal, sms eller dator. Iaf så tänker jag att jag ska lämna ett meddelande till henne, på det stora intranätet. Men jag glömmer ju alltid bort vad det är jag skulle lämna meddelande om.
Ah. Käre tider.

Föresten. "Trots allt" (nu är vi inne på ett helt annat spår, så ni vet).
Trots allt. Det är ett rätt bra.. uttryck, val av ord, eller vad man ska säga. Det beskriver så urbota bra. Så stort, så övergripande.
"Trots allt, så kan vi vara tacksamma"
Det är lika bra på engelska,
"After all, life is good".
(Speciellt den sista frasen har etsat sig fast i huvudet på mig. Det var precis så allt var innan, och jag saknar den inställningen.)
Det är rätt nice, alltså.
(Jag har filosoferat lite över allt detta, och här kan det ju verka lite osammanhängande och inte alls så att folk förstår, men jag ska gå igenom det. Nån gång.
Jag har så mycket att göra och tänka på, så det är nog därför det bara kommer enstaka fragment, eller vad man ska kalla det, ur allt.
Förlåt att allt blir så virrigt.)

Kära nån. Jag är helt inne i mina tänkebanor, och därför kan det verka lite vimsigt, det jag har skrivit ovanför.


Ikväll har jag sett "My House in Umbria". Den är faktiskt sjukt bra. Den är inte alls som andra filmer, och den kan nog verka lite svårt, tråkig, och lam, men.. om man riktigt koncentrerar sig, så är den hur fin som helst faktiskt (JOSEFIN. SE.).
Sjukt härliga människor och fraser. "The german boy got himself a nasty burn".
Hur fin som helst faktiskt.
Jag störde mig lite på att hon drack så mycket, flera gånger så tänkte jag "men kära nån, sluta dricka människa". Fast efter varje gång kom jag på att det var det som gjorde henne lite speciell, och att det hade en slags "reading between the lines"-betydelse för hela filmen. Kanske en ganska uppenbar betydelse också.
Sjukt fin, och lite sorglig.
Sjukt.. Vacker.

Eh. Jag ska ta och samla ihop mig lite (det är mycket som stirrar omkring in my head), och återkomma när jag kan förklara lite bättre. Och förhoppningsvis skriva något vettigt, något som har betydelse. Det var länge sen nu, och jag saknar det.
Kanske p g a filmen. Kanske.
( som sagt- josefin, se den!)