bortbortbort

and she fights for her life

bara en fin video jag hittade.love it

12:51

cupcakes från när mamma fyllde år.
jag älskar lördagar.

Do yourself a favour, educate you mind!

Hooked on Stevie just nu. Sweeeeeet music.
Jag blir så rackarns arg på att man inte kan skicka ett mail till blogger, istället för att leta ÖVERALLT på hjälpsidan utan att faktiskt hitta vad det är man letar efter! gaah


Nu ska jag laga byxor, och sen ska jag dra till Pinkan.
Hej!

i bet there's hearts all over the world tonight

bobbobschbob.

uh

föresten så beräknar jag att ha, trots att jag har jobbat två ggr den här månaden (iofs betalar det mina räkningar den här våren), inga left over-money överhuvudtaget men jag viiiiiiill komma iväg lite! kanske att jag kan hitta nån billig resa till göteborg och be mamma om ett litet lån. ååååh.

söndag

stylishstina, mhm.
det har vräkt ner snö i snart två timmar nu. det är stora feta flingor och dom är överallt och framför allt, många. jag vill inteeee. jag vill inte vill inte vill inte ta bort!
ska gå och lägga mig alldeles strax istället.

igår var jag hos amanda -tills för ungefär 5 timmar sen. började med kalasandet vid nio, för att hennes volleybolläventyr drog fett ut på tiden. men sen kom hon och det gjorde ochså negarbollarna! dock så la vi undan dom när vi inte ville ha mer, och det mina vänner är ett stort steg för oss eftersom vi alltid lyckas må dåligt efter att vi har kalasat. flummande i tre timmar och käre tider vad vi skrattade! var himla länge sen jag skrattade så mycket! grät, magen krampade, det gjorde ont bakom örenen - sånt som bara kan hända samtidigt när man skrattar med amanda! haha. dagen efter kom vi upp i lagom och ganska bra tid (för att vara oss) och åt frukost och velade över filmer, men till slut blev det Harry Potter and the Goblet of Fire! Så hiiiiiiiiimla bra! så det som skulle bli "uppvakande och lite frukost" slutade istället med promenad till kl.19 ungefär.
Verkligen det bästa på länge. Älskar såna här helger. Bäst.
Och vi kanske ska yoga på fredag, haha!
fint. jag tycker om min lilla kompis.
sen dess har jag tittat på Babben och di Leva (good lord) och suttit här. till och med druckit mjölk-kaffe (massa mjöl lite bryggkaffe) för att lära mig smaken lite. men nu har jag ont i magen...





en annan sak jag gjort är att jag har tittat på jessicas bilder, och sen mina, från 2007. vad hände egentligen? jämförelsen mellan då och nu är ett hopp över ett helvetesgap. och just nu är jag mitt över, antingen på väg ner eller fortfarande svävande.
men det är verkligen så himla konstigt. jag vet inte varför det är som det är idag och hur det gick från det som var då till nu. jag vet inte. jag bara tappade allt. and who knows if i'll get it back.

nu drar jag och min onda mage,
hejdå.

ångest?

saker som jag borde ha en stigande orosångest över:

kulturhistorian - efter ett oinlämnat arbete behöver det här verkligen komma in. och det är vecka 14. och som alltid på kuturhistorian, så är det feta uppgifter.

projektet - inlämning v.16, och jag har en del kvaaar. praktiskt och teoretiskt. fet deadline.

svenska - argumentationstexten. åh jag vet inte vad jag ska göra av den!

naturkunskap - inlämning innan eller precis efter påsk. och den är redan utdragen waaaaaaay to much.

engelskan (och svenskan) - boken som ska vara halvläst till på tisdag på engelskan! och helt utläst v.14 på svenskan!

... grejen är bara att jag inte är så orolig. och det känns som att jag borde, men jag gör det inte. vet inte riktigt vad som är grejen med det.
fast engelskaboken är jag rätt worried för. på den kursen kan man nämligen inte bara läsa en recension och dra den (funkar däremot på svenskan lite mer).
men det andra... jag vet inte, men jag tänker att det kommer att vara färdigt. men jag har inte den blekaste aning om hur! uh.

hej,

nytt

ny header! resultatet av en fredagkväll när jag inte tog tag i det jag borde ha gjort.
har hittat en del fina bloggar också. fantastiskt. fin text och fint foto!

kom precis hem från jobbet, så nu blir det klirr i kassan till räkningar och sånt.. woho.
nu ska jag duscha och sätta mig i solen, 11 grader i skuggan people! 1-0 till våren.

materialism

det här inlägget ängnas bara åt att jag gick in på VILA idag för första gången på år och dagar, och hittade så mycket fint. dessutom hittade jag fina studentskor på dinsko. vad ska en student med utgifter och inga pengar göra! kanske kan jag ta lönen till det. behöver faktiskt. massa grejer. fint. då var det bestämt. ska köpa böcker också. hm. borde göra nåt mer för pengarna. borde få dubbellön nu, så en resa till en syster i göteborg kanske går. det skulle vara fint. vi får se. och jag har hur ont i huvudet som helst nu för att jag föfrös det ute och sen gjorde massa test på fejjan av ren uttråkan. uh.

Hands down, i'm too proud for love, but with eyes shut it's you i'm thinking of

silence

"Det är svårt att vara människa, men du gör det med kreativ intelligens"

Gjorde "vilken svensk är du"-test på fejjan och blev Ingemar Bergman, därav rubriken.
Festligt värre.

Jag sitter och försöker skriva en ansökan om sommarjobb på Indiska i Jönkan!
Tjockt gött. Skulle vara så himla mysigt faktiskt.
Fast jag tror att jag fortsätter imorgon faktiskt, behöver lite tid till att skriva brevet. Och tid har jag ju imorgon, när det är studiedag! Sååå skönt. Ska förhoppningsvis såga i byrån, skriva en resumé av Un realto de un naúfrago (eller vad den nu heter, Gabriel Garciá Márquez iaf), och kolla lite på tekniken i kyrkan också. Hoppas jag tar taag i saker och ting alltså. I neeeeeeeed it.

Nu är det House.
Hej på er!

Yester-me, Yester-you Yesterday.

Stevie Wonder är verkligen så himla bra.

Och snälla, tisdagen kan väl bara utebli imorgon? Hoppa till tisdagen v.24, kanske?

Tack och lov att vi åtminstone har studiedag på onsdag.

Nu ska jag upp och äta god glass och titta lite på Karins nya film kanske, men efter det måste jag plugga på mina 30 spanskaglosor om jag ska få nån slags sömn inatt.

Jag hittade föresten bilder från Frizonet! Åh, sommaren kom!
Även om den sommaren inte var min bästa, så var det ändå lite fint på Frizon (trots allt).

NIghtinggale, sing us a song

snodd bild från ellens arkiv.ooooh.dä ä jag.i slitna skor.

Fin helg!
Fredags: lite drop in för Mamma-firare.
Lördags: god mat och kalas hos Amanda.
Söndags: god mat, Karin-firande och lite släkt.

Väldigt trevligt alltihop. Helgen har liksom varit... reviving, på nåt sätt.
Var väl pga av kalaset hos Mandis. Det var en hel bunt musikare, och sen jag och Martin. Jag hade lite lätt (läs: rejäl) socialångest över hela grejen innan men det löste sig fint. Tydligen fungerar jag i sociala sammanhang (iaf ibland), och jag behövde verkligen känna det. Jag är på nåt sätt så rädd för sociala bitar, för jag känner mig ganska ofta helt blaha och när man då ska prata och umgås med folk så är det tryggare att vara hemma.
Det skapar dock ett väldigt knagande i en, och jag kände att det var så innan nu. Jag är friskt lycklig för att jag gick på kalaset. Hoppas det håller i sig ett tag tills I get the hang of it, att jag umgås mer med folk så att det blir lite vana.
Åh, men det var verkligen att jag funkade, jag var inte så himla uptight och tråkig som jag alltid känner mig, och dessutomvar att det folk där samtidigt som jag aldrig hade träffat förut.
Jag vågade vara, jag vågade vara mig själv lite. Åh, sååååå skönt!


Och just det, en annan grej.. från i fredags (uppdatera oftare, kanske?).
The Sören var här på eftermiddagen och var fantastisk som vanligt. Men han berättade om, väldigt naturligt, att han hade läst i Jobs bok, som är ungefär den deppigaste killen i hela Bibeln. Han sa att, Job hade det så himla jobbigt, men det var när han såg till andra som det började gå bättre. Och det träffade. För jag kan verkligen hålla med om att när man ser längre än sig själv så får man lite distans till ens egna problem, och då kan det ordna det sig mer och mer på det egna personliga planet när man fokuserar mer på andra än sig själv. Jag tror det är sånt som är så väldigt lätt att trilla dit på, och det ger ju så feta konsekvenser... Someone's thought of that (not reffering to The Almighty).

Men till exempel innan kalaset i lördags, i bilen bad jag till Gud att hjälp mig hjälp mig, du vet att jag tycker det sånt här är svårt (det där lät väl kanske väldigt egencentrerat, men det jag menade för mig själv och Gud var att få hjälp med att fokusera på andra, att det skulle hjälpa mig i det sociala). Och det funkade för mig!
Likaså idag, jag gick på mötet. Det fanns ingen svår och jobbig känsla över det, och jag kändes enklare alltihop. Gud, bön, everything, you name it!

Jag bad för en man som satt brevid mig i bänken (som sen visade sig vara morfars kusin), och det skulle aldrig ha fallit mig in t ex i måndags. Och då var det verkligen det sista jag frivilligt skulle göra för en annan, för att jag tänkte inte att jag borde försöka hjälpa andra innan jag själv kände att jag var okej först. Jag såg inte längre än mig själv. Fast självklart är ju det där väldigt individuellt hur och när det är rätt och orätt tid, men för mig blev det en sån helomvändning och jag insåg liksom att det spelar ingen roll hur jag själv mår, oavsett vill jag andra människor väl.

Alltså även om jag inte tror att det är liksom färdig-övat på att tänka mer på andra, så visar det ju faktiskt ändå vilken stor Gud vi har när man märker en sådan förändring bara dagarna efter.
Det är en SANN Gud, som håller sina löften! Och bara det att jag förstår lite av det såhär två dagar efter den insikten (som kan verka så liten men egentligen är en av de fetaste grejerna i Jesusefterföljande), efter typ 2 år av förvirring och tvivel och... andligt bajs rent ur sagt, känns för mig helt övermäktigt. Och vad har jag då att vänta mig? Och ja ja, det kommer att komma mer skit, men det finns en tid för optimism och en tid för skeptism.

Men som sagt, OTHERS FIRST (för att låna Ny Generations formulering) är en av de fetaste grejerna i efterföljelsen. Och i relationen med Jesus kan den så lätt bli så liten. Även om det är det man läser om och kanske kopplar Jesus mest med, dvs hans kärlek till andra människor, så var det iaf för mig så att jag inte riktigt fattade fast jag trodde att jag gjorde det. Det har liksom alltid varit 'Ja, men det är väl klart att jag bryr mig om andra människor, hur gör man inte det, och jag är ju kristen för sjutton säger det ingenting?', och jag kan tänka mig att det inte är bara jag som (har) tänker så. Det är något man måste förtydliga och klargöra noggrannare, att Jesus brydde sig mindre om sig själv och mer om andra. Och det är sååå viktigt. Det betyder inte att att man som efterföljare ska skita i sig själv och bara se till andras behov. Nej. Det betyder att man ska sätta andra framför sig själv, att allt inte ska handla om mig.
Och jag tror att det är svårt att verkligen fatta det där, jag menar bara för att jag har fått en uppenbarelse om det nu så betyder det ju verkligen inte att jag fattar hela grejen. Det finns så mycket, mer än vad vi kan ana, i livet med Jesus. Det är.. ofantligt, nej, helt obeskrivligt mycket.

Och jag tror också att för att kunna sätta andra framför sig själv, så måste man lägga all sin skit på Gud, på korset. Skitsvårt, och till och med skitjobbigt faktiskt. Det är oro och ångest som kan finns som hinder för att lita på att Gud tar hand om det. Och jag kan inte räkna hur många ggr jag har försökt lägga allt på Gud och misslyckats. De här hindrena, det som gör att det kan kännas svårt att lita på Gud, är strategiskt ditplanterade av djävulen, just för att steget till att lita på Gud är stort, mäktigt, och otroligt livsavgörande.
Men det är fantastiskt och så fullt av nåd att vi kan göra det, att Gud älskar oss "trots allt".



Och jag vet inte, men jag tror att det är det jag har att säga om det här, for now.
Fortsättning följer... Och God bless!
Nu ska jag fixa lite och sen sova, mmmmmhm.
Hej!
/S

längtan.

Jag längtar efter soliga och slappa sommardagar. Nångång ska jag bara tillbringa en sommar ute i skogen i en stuga. Bara slappna av. Jag längtar till den dagen då jag vet vad det är jag gör med mitt liv, och jag är väldigt tacksam för att Någon har en plan. Det är fint att vara älskad, och finna ro i en värld så otrygg och kaosartad som denna.

Snart släcks väl det sista ljuset på köksbordet och då ska jag gå och lägga mig,
prata med Gud och sen sova (och gå upp i lagom tid så att jag är färdig med allt när Ellen och John kommer).
Hej.

Drummer Dad!

Från november, när Pappa fyllde 49. Han fick trumpinnar till trumset'et, och var sjukt glad!

Kalashelg

Det är kalas här hela helgen, så här är kalastårtan (devil's chocolate cake) jag gjorde till Selma i oktober. Ska också lägga upp bilder på när Pappa fyllde år, och nu Mammas och Karins med!
Älskar och pyssla med sånt här till folk som fyller år, föresten. Det är mys!

oredigering...

jag har inte orkat redigera bilderna alls.

var ute och gick på isen...förra veckan, kanske. nu är den smält iaf! Eller det kan vara lite kvar, men isf kan man nog inte gå på den.

Söndasgförmiddagar

Lyssnar på Billie Holiday och kollar på bibelskolor.
Fast just nu är jag mer taggad på att typ lära ut engelska nånstans i världen.. Vet inte riktigt.
Och det är väl inte så mycket förmiddag längre, men det var då jag började!
Ciaos.

Awoho

2009

Du har fått nya kompisar - Vet inte. Kanske? Kanske inte.
Du har varit i ett annat land än sverige? - Mhm. Två, till och med.
Du har bowlat - Haha, nej,
Du har skolkat - Japp.
Du har fått bra betyg i skolan - Vet inte? Några, kanske.
Du har varit ledsen - Mm.
Du har varit glad - Couple of times, ja. Nej, en hel del, thank God!
Du har blivit Förälskad - Noooo.
Du har känt dig sviken - Hm.
Du har känt att ingen har sett dig - Lite kanske.
Du har suttit vid datorn mer än du brukar - Aaaaanej. Vet inte!
Du har solat solarium - Nope, men jag har solat i Solen.
Du har badat i havet - Yes! Så hiiiiiimla skönt!
Du har varit på fest - Nej.
Du har rökt - "Hela dan, varje dag"
Du har snusat - Uäääh.
Du har varit sjuk - Uhum.
Du har bråkat med dina föräldrar - Aa, fast inte så jättemycket tror jag inte.
Någon har sagt att du är snygg - Igen aning, vem håller reda på sånt? Fick dock höra idag att jag var snygg i mittbena... ;)
Bråkat med din älskling - Haha. Ja, de två männen i mitt liv har varit alldeles för frånvarande.
Bråkat med en från samma kön - Ehm. Ja?
Gråtit för att ditt liv är misslyckat - äh
Pratat i telefon imer än 1 timme - Kanske, har inte hänt så mycket de senaste åren för jag är så himla kass på att prata i telefon, men svaret blir nog Ja.
Kramat någon av samma kön - Japp
Kramat någon av motsatt kön - Japp
Köpt något till en vän - I actually have, till två till och med. Fast dom har inte fått grejerna än.
Köpt något på ica - Jag bor i Kaxholmen. Det enda vi har är ICA (och en pizzeria).
Gjort illa dig - Yes!
Sagt "jag älskar dig" till någon - Aa :)
Känt att dina kompisar verkligen betyder - Jag tycker som Josefin (källan till listan) att det uttrycket inte är ett riktigt uttryck. Men jag kan säga att mina vänner har betytt mycket.
Sovit en hel dag - Nästan.
Blivit besviken - Aa.
Ätit mer frukt än vanligt - Nej (vad är grejen med frågan? brist på kreativitet och uppfiningsrikedom?)
Fått IG - Oj. Vet inte.
Älskat någon av hela hjärtat - HELA DAN, VARJE DAG! (Och nu är jag seriös).



Känns livet berikat? Känns det som att tomrummet har fyllts? Har den sista pusselbiten hittats, känner ni er hela?!!?!?!?!!
Öh.
Fantastisk lista, as previously stated.

Save room for my love

mmmhm

Jag lyssnar på John Legend nu, och funderar lite över veckan. Och den här varit riktigt jobbig men samtidigt helt fantastiskt upplyftande.
Det jobbiga står för mördarplugget. När jag kom hem vid 18:00, spenderades 7 timmar åt att skriva min muntliga redovisning för svenska nationella (som jag helt tappade tråden och sammanhållningen på), och att göra allt det där som man inte ska, men ändå alltid lyckas göra när man verkligen borde bli färdig med pluggandet. I och med det, pluggade jag aldrig till mitt samhällsprov som jag av snälla Christer fick skjuta upp till nästa vecka.
Tisdag skrev jag färdigt ARL-uppgifterna, sådär i sista rappet. Helena är föresten sjukskriven... Ingen vet for how long. Trist om det är illa.
Iaf, idag (ursäkta för dag-för-dag-dokumenteringen) hade jag spanskaprov. Himla skönt att få det gjort, och det kändes som att jag kanske klarade det fastän jag abra pluggade dagen innan. Pratade med Frida också om spanskan, och föreslog ett annat alternativ till att hoppa av kursen (more about that later).

Det som har varit upplyftande är energin som verkar ha återuppstått på skolan. Det har varit så grått, på nåt sätt. Vet inte riktigt hur eller varför, men jag har lite lösa teorier.
Antingen är det inte bara från mitt jag-vantrivs-i-skolan-perspektiv, utan faktiskt "i luften". Kanske har dom fixat luftkonditioneringen, hö hö.
Eller så är det att jag på nåt sätt har öppnat mina ögon, och inte riktigt "sett" att det funnits där hela tiden. Men en annan sak jag verkligen tror att det har med att göra. Iaf, från my point of view. I måndags morse bytte jag ut min sovmorgon till 3-4 h håltimme, och idag stannade jag kvar i skolan efter kulturhistorian (och dessutom hängde jag med klasskompisar som är väldigt härliga men som jag aldrig umgås med, medan jag väntade, men nu ska jag komma till poängen), för att kunna gå till NY GENERATION. Och åh. Det kändes sjukt mycket bättre att gå nu, än vad det har gjort innan. Ska försöka fortsätta att gå, och se om det känns bra, eller om det bara blir... ja, som det var när jag inte orkade gå för att det var tungt (enkelt förklarat).

Idag var Samuel Folke, ungdomsledare i Falköping där och pratade om Fasta.

Och jag kan säga att jag förstår grejen och betydelsen av det nu, det gjorde jag inte riktigt innan.

Och han var ju så himla härlig! Verkligen skön. Äkta. Och sånt är ALLTID upplyftande att se - människor som är äkta, i en frikyrkovärld där jag kan känna att det lätt blir så mycket yta (eller hur jag nu ska säga, jag är inte så bra på att förklara).

Och jag är så tacksam över att Gud har en del i mitt liv. Trots att det har varit rocky det senaste året (senaste två åren? äh, whatever).

När jag ser Jesus, ger det mig hopp. Riktigt, hjärtevärmande, och glädjande hopp. Fast dagen efter kan jag vara totalt likgiltig, men det är ju just det där jag jobbar med. Hitta sanningen, i min takt, i min realtion. Lite sådär.

Långt inlägg, heh. De kommer inte så ofta, får man väl trösta sig med.

Nu ska jag göra en fantastisk lista. I ett annat inlägg. Tjobido!

Stina är äldst i Eskilstuna!

Jag har skrivit ansökan till Strandgården idag, av den anledningen att det kan vara fint att åtminstone ha ett sommarjobb om man inte får ett vanligt jobb...
Tittat lite på flickr också.