Örebro!


Det var fett kul, och jag ville verkligen inte åka därifrån.
Jag hatar att åka ifrån människor som jag tycker om.
Jag hatarhatarhatar avstånd,
och jag hatar att återgå till "vanliga människor" (no offence, men det är en hlet annan gemenskap med mbtare.) från mbtmänniskor.
Det suger.
Och jag saknar helgen så sjukt mkt.

Och.. ja. Det var väl det?



  • Jag har ordkunskapsprov på torsdag,
  • engelska uppsats som skulle varit inlämnad idag,
  • matte som jag skulle göra för att jag gick tidigare från matten i fredags,
  • och så skulle jga ha läst ut en bok till engelskan, men jag behöver itne egentligen för jag har redan läst den tusen gånger.

Jag borde alltså gå och plugga nu.

Hejsvejs.

Jag orkar inte.
Jag gör inte det.
Jag orkar inte höra ständiga tjat om att jag måste planera och informera.
Jag orkar inte att få höra när jag väl har gjort det, att dom inte vet nånting om det.
Jag orkar inte säga det om och om igen, flera veckor i förväg, och flera gånger i veckan.
Jag orkar inte.
Jag orkar inte informera, om det inte går in hos dom, jag orkar inte ta ofötjänad skit för att jag inte har planerat in resten, när dom inte ens har lyssnat, eller kommit ihåg.
Jag ORKAR INTE.

Jag tror att jag kommer att spendera många helger i göteborg numera.
min familj känner mig inte.
dom har inte fattat nånting.

hej då.
Imorgon är det Göteborg
och Älskade Syster och P-j.
:D !


och jag ska fett köpa eksju och salem. jag lämnar inte göteborg utan dom.
och dessutom så ska jag och ellen vara jättekreativa och jättekulturella ^^. vi ska måla och gå på konstmuséum.
pusshej.
Ett undantag, är det det ni kallar såna som mig?

Förlåt. För alla jag kan ha gjort.
Förlåt, verkligen, men säg det hellre rakt ut.
Är jag inte tillräcklig, eller är det kanske att jag är för mycket av en speciell Stina?
Lite för mycket av "en annan sort", lite för mycket rebell,
eller lite för mycket av motsatsen till erat tycke?
Lite för mycket annourlunda.
"Respektera och tyck om dina medmänniskor för det dom är", blev jag lärd.
Av er, som använder sig av så kallade "undantag".
Av er, som inte praktiserar fullt ut vad ni så strängt predikar.

Jag, som tydligen inte är, trots mina försök, vad ni tycker och vill att jag ska vara.
Ett undantag.
Tack, kära medmänniskor, mor och far.
"Held up so high on such a breakable thread"













Och nu sitter jag vid den där datorn med dum mellarumsknapp, så ursäkta om orden skrivs ihop. Jag har gympa och ca en timme, och vi ska ha volleyboll! Det är kul, fast bara när det är väldigt oseriöst, och mest på mbt. men jaja.

Jag borde egentligen söka om Realism, men eftersom det inte finns ngt om det på internet, och inte böcker i biblioteket, såfår jag väl skriva om den på lektionen sen, där dom riktiga böckerna finns. Och om jag ska göra det då, så borde jag skriva om Mayafolkets konst/kultur nu.
Men äsch, orka? Jag får vara flitig och skrivaskrivaskriva på lektionen. suck*.
Jag borde hinna om jag koncentrerar mig, och lektionen är ju i en och en halv timme.
Och jag vill ha mina glasögon.
Jag har ont. jätteofta.
Nuuuuuuuuuu, vill jag ha dom.
antikenprovet gick bra.kändes det som.
matteprovet gick skitskitskit.

och denna helgen kommer nog blir ganska bra och effektiv. om jag håller mig till planen.
fredag: träffa ellen och pj, och sen också amanda.(det får bli fredagsnöjet)
lördag: göra kulturhistorian, matte, hämta söndagsskolepapper i pinkan, passa isak, elsa och emilia.(detta är den effektiva delen av helgen.)
söndag: pinkan, slappa.(och den sköna delen.)
och så ska jag färga håret också i helgen. nångång.

det kan bli bra. hoppas jag.
och jga har kommit på att jga skriver inte sådär jätteintressanta saker här. fast iofs, man är ju inte jätteintressant hela tiden.faktiskt.
så det får vara.



Visste folk föresten att en del gör helt galna saker för att slippa lumpen?
Min goda klasskamrat Robin( och andra, men mest han), har berättat hur roliga saker som helst om detta!
När en kille skulle mönstra( och fortfarande var lag på att killar skulle göra lumpen) och dom var hos psykologen, så har dom RULLAT IN SIG I MATTAN OCH SKRIKIT:
"JAG ÄR EN VÅRRULLE!!"

"Också har de snurrat in sig i gardinen, och skrikit "JAG ÄR EN KÅLDOLME")
HAAAHHAHAHAAAAAAAAA!!!!!!!

och en annan lär ha börjat prata med en osynlig människa brevid sig, när dom från början verkat helt normala! typ:
"-Eller vad säger du om det Erik?"
"-Jaa, det låter bra. Jag tycker vi gör det."
"-Då säger vi så!"
HAHAHA, JAG DÖR.


Seriöst, jag skrattade så jag grät! kära nån.
Och allt blir tusen ggr roligare när man hör det från Robin. x)

Kära nån.
Och jag skulle vilja att josefin bodde ite närmre. sådär en 56 mil närmre.
Jag saknar henne. och hennes förmåga att alltid få en att känna sig trygg och glad, och aldrig uttråkad.
Det är bara 3 veckor(?) kvar :D! pepp!