I am not my hair
I am not this skin
I am not your expectations no,
I am not my hair
I am not this skin
I am a soul that lives within.


alltså. jag har en lite plan i huvudet. eller en idé, kan man kanske säga.
om hur allting skull kunna vara, och hur allting skulle funka.
Jag vet. det funkar inte så, och det skulle bli förfärligt tråkigt om allting hände som man ville det hela tiden. tråktråktråk.
Den enda planen som funkar är Guds plan.

Idag på mötet i pinkan så var det ungt folk från bibelskola grow på besök. dom pratade om hur Gud hjälper en i svåra situationer, hur man lyssnar på Gud och hör hans röst och den här rustningen som det står i Efesiebrevet 6:12 (tror jag.nåt sånt.) om.
Och jag kände hur dom verkligen levde sitt liv för Gud.
Hur dom hade lämnat sina hemstäder för att lära känna honom mer.
Jag såg att dom hade nånting. Det där extra som man själv vill utstråla.
Och den friden som dom också visade.
En sån slags frid som jag fick efter mbt. I sommras så bestämde jag mig verkligen för att jag ville följa Jesus och missionsbefallningen och allt det där.
Men. Jag har varit så inne i allt annat, att jag har glömt bort att hålla kvar den där känslan.
Det är som när ens rum är jättestökigt, och så ska man plocka undan. Och så tar man upp bibeln, dör att ställa tillbaka den brevid sängen, men istället tar upp och läser den. Och så sitter man där och läser och läser, glömmer bort vad man höll på med, vad man måste göra, och tidsuppfattningen är borta sen lääänge. Sen plötsligt så tittar man upp, och ser sitt stökiga rum som mamma har tjatat på en i flera dagar att fixa. Så tänker man "Oj, jag måste göra detta först, sen kan jag fortsätta läsa, detta tar nog ointe så lång stund." Så börjar man plocka ihop sakerna och ställa dom på sin plats. Man håller på och håller på, och när man tror att man är färdig så ser man ytterligare en sak och tänker "okej, snart ska jag läsa, jag ska bara...". Och så händer det igen. och igen. och igen. Sen har man helt glömt bort att man skulle läsa, och komma närmre Gud. utav bara farten så slår man igen Bibeln och ställer den på sin nydammade plats.
Och varje gång man har städat så är man ju alltid helt slutkörd efter det, så man lägger sig på den nybäddade sängen och pustar ut, och somnar till sist.
Rummet blir alltid stökigt efter varje gång man har städat. Det blir bara mer och mer grejer känns det som. I hyllorns får böckerna trängas med nya böcker, mya papper.
Skrivbordet får trängas med nya pennor, suddigumm och pärmar. Bordet brevid sängen (där Bibeln står) täcks med andra påminnelselappar, med andra papper med batterier, skrivböcker, andra böcker, och en hel del annat skräp. Skräp som gömmer Bibeln, så man itne ser den, så man itne tar upp den som man gjorde förra gången man städade.
Man glömmer bort Gud helt enkelt.

Jag tror att det är det jag har gjort.
Jag har varit så upptagen med allt nytt, att jag inte har gett lika mkt uppmärksamhet till det jag har haft sen innan.
Kanske har jag tänkt att "ja, men det finns inte så mkt jag kan göra för Gud just nu i mitt liv, jag låter honom säga till när det behövs".
Men man kan inte göra så. Man kan itne låta Gud sköta allt, Gud kan itne säga till en varje gång man behövs utan att man själv ser, eller märker det. När man har bestämt sig för att göra ngt, för att hänge sig åt ngt så får man vara på alerten. Man får leta efter tillfällen. Få ändan ur vagnen.
Jag har varit upptagen med att få "en stadig grund", gällande skola, kompisar, och andra världsliga och alldagliga ting. Men man kan inte få en riktigt stadig grund, utan Gud.
En del kanske lyckas med att skapa en stadig grund utan Gud, men jag är 100% säker på att den kommer att gå sönder efter ett tag.
Men jag är också 100% säker på att har man byggt en grund utan Gud, så kan man få den att bli stadig om man släpper in Gud i fokus igen, om man låter Honom bygga om grunden. Då får man en grund med Gud, och en grund med världsliga ting, och det med världsliga ting är kvar för att det känns behagligt på nåt sätt.

Men jag ska få ändan ur vagnen, och låta Gud bygga om min grund. Jag ska hålla kvar och och se till att det blir nånting gjort. Jag ska lyssna efter Guds röst och gå ut i strid för honom.
För precis som Gud säger till Gideon " Gud är med dig, du tappre stridsman", så är Han med mig. Och det betyder mer för mig än nånting annat.




oj, vad detta kändes som värsta predikan. men kanske att Gud ville ha det sagt.
ÅH! vilken känsla av lyckorus jag fick nu. Jag är använd utav Gud.
Under tiden jag har skrivit det här har jag föreställt mig hur det skulle vara att säga detta inför en församling. Oj. vi får se.

And once again, I can feel the peace i got this summer and that there's hope.




<33 / Stina.

I haven't been the greatest one,
when it comes to write letters.

I didn't mean to let it slip by. I was just so caught up in everything around. It's hard too se what you're missing, when all you can do is to look forward, just to keep focus.
förlåt.

jag har lust att skriva
ensåndär jättevacker dikt,
som egenltigen
bara du kan skriva.

för du kan skriva ord
och få dem att kännas
som en hand i min.

Som får det att kännas
som att du sitter precis här,
knappt 10 cm ifrån mig.

Även fast jag tittar på "Ten things i hate about you",
så bli den aldrig lika rolig som när du är med.
Det blir inte lika roligt,
att upprepa repliker,
istället blir varje upprepat ord
en till knut av längtan i magen.

Och även fast center troligen är det godaste i den här världen,
så har den också mist lite utav smaken.
Smaken liksom lyser med sin frånvaro,
precis som din, här hos mig just nu.

Och jag har blivit lite rädd för att mina ord
inte ska vara lika kärleksfulla,
lika meningsfulla,
som dina är för mig.
Varje gång jag läser nånting
som du har skrivit så blir jag helt..,
tjaa, man kan säga " då brister själen ut i lovsångsljud".
fast mestmestmest, tårar.
JAG SAKNAR DIG SÅ URBOTA MYCKET JOSEFIN ANDERSON.

det vore mkt lättare att ta tag i själv, om jag visste
att allt jag behövde göra skulle vara att ropa,
och så skulle jag höra din fotsteg närma sig.

Man tar gärna ett steg
in i bakgrunden,
när andra kan göra det bättre.
Det är lite så ibland, gällande allt möjligt.
för jag har inte dig här, som påminner mig
om vad jag kan.

jag har lite svårt med att se Stina Vingren som en person
som kan, och som också kan göra olika saker bra.
Det är väldigt svårt att se ibland,
för det blir aldrig så bra
som det skulle kunnat bli om du var här.
Du vet, det där med relativitet.


I know I haven't been
the greastest one
when it comes to
write letters.

But I hope you
like me anyway.



Josefin Anderson är nog det bästa som har hänt mig.
So good to me, because you bring out the best in me.

All kärlek på den här jorden räcker inte till,
det är nog mer i stil med Joh.3:16 -kärlek som beskriver bäst.
There is no chance in universe, that I'll stop loving you.
'Cause baby, I'd die for you.








(och brevet kommer. Det kommer.)

The Incredibles.
(top 5 i disneyfilms-listan!)


Den "lilla avhandlingen", som jag skulle skriva i förrgår(?), om hur twisted världen var sket sig totalt. Istället så bröt jag ihop av frustration på Fredrik Reinfeldt och hans ondsinta kumpaner.
(Jag har stort lust att svära åt dom, men. Eftersom jag försöker vara en god kristen, så ska jag inte göra det.)
När jag hade torkat mina sista tårar så sa pappa att jag borde gå med i grön ungdom eller ssu.
Men sånt är seriösa saker, och det är mkt lättare att bara klaga. (Jag vet att jag itne kan klaga med rätt på den nya regeringen, eftersom dom bara har suttit där en månad, MEN, heter man Stina Vingren så får manfaktiskt det. faktiskt.)
Fast jag behöver kasnke en utmaning. Hm.
Vi får se.

BRIGHT EYES! varför har jag inte lyssnat på dom förut! Bright eyes och Viktor Olofsson är ... ja, det är obeskrivligt hur mkt jag gillar dom.


Och allt suger (inte bright eyes och viktor olofsson).

• Snö. NEJ TACK, INTE JUST NU.
  Snö betyder kyla och blask. Iofs roliga saker också, men jag är inte på det humöret nu.
• Josefin (Inte josefin som person). Hon är inte här. Jag vill att hon ska vara här och sura med mig. I need her with me.
• Amanda och Julia. (Åter igen, inte som personer.) Dom får vara i soliga spanien utan snö. Bad, sol, bergsklättring(tror jag att dom skulle göra iaf), chansen att prata spanska.
• Camilla. (Inte som person blablabla) Hon är på teneriffa!
• Emma( blablabla) Hon är i england!
• Stina m! (blablabla) Hon är i Umeå!

I can go on, and on, about everyone who does not have to be here, in this godforsaken place.
Okej, kasnke inte godforsaken place, men. Dom har åkt iväg för att ha roligt. Tji fick jag som trodde att det skulle bli roligt och skönt att vara hemma.

Och det är kallt. Så kallt,kallt,kallt. Jag fryser ihjäl.
Och jag har ändå 3 lager på mig!

gaah.